a force running in every boy and girl
Tröstpump istället för bröstpump. Återfunnen kärlek i löpbandet, hade glömt känslan av att springa bort och ifrån. Det är ju kul när man kan vara lycklig i fem minuter. Sen är det inte så kul längre. Herregud, när blev jag såhär patetisk? Och beroende? Dålig dygnsrytm, känns bara så otroligt jobbigt att vända den. Hatar morgonen, sämsta tiden på dagen. Även om natten gör ondare. Antar att jag nådde en kulm och vandrar åter nerför. Spännande att se vart man hamnar. Förmodligen inte så långt bort från nu.
Kommentarer
Trackback